Vantolkning och missbruk av skollagen inom barnomsorgen.

För den ivrige läsaren går det bra att hoppa ner till ”Tillägg” längre ner på sidan.

Förtroende har kommit att bli ett nyckelord under den pågående globala finansiella krisen. Utan ett förtroende för de bärande finansiella och samhälleliga systemen riskerar vi att som nu hamna i en kris. För att en marknad eller ett samhälle ska kunna fungera så måste det finnas en tillit till att förbindelser och åtaganden skall gälla och bestå. Som yttersta garant för detta står samhället eller staten. Genom riktade instanser, lagar och rättsrådande institutioner ser samhället till att denna tillit består.

Men vad händer då samhället självt brister i förtroende? Vart ska vi vända oss då lagar inte efterlevs och myndigheter ställer krav på medborgarna utan stöd i lagen eller till och med fabricerar egna lagar, regelverk och bestämmelser som om de vore höjda ovan de lagar på vilket samhället i övrigt vilar?

Jag har råkat på just en sådan situtation där barnomsorgen i min kommundel urholkat sitt förtroendekapital genom att ignorera de lagar och rättigheter de är skyldiga att tillgodose medborgarna med.  Detta har skett och sker på fljande sätt.

De föräldrar/vårdnadshavare med ba inom den kommunala barnomsorgen som tar ut föräldraledighet då de fått ett till barn anmodas ingå ett särskilt avtal med kommunen. Avsikten är att man vid uttagen föräldraledighet inte längre skall få ha sitt barn full tid på dagis. Detta formuleras i avtalstexten genom en referents till ”Lagen om föräldraledighet för vård av nyfött syskon”.  Enligt denna lag och i detta avtal säger sig kommunen ha rätt att  dels reglera antalet timmar per dag/vecka som man har rätt till barnomsorg. Men även vilka tider som barnet skall lämnas och hämtas.  Antalet timmar som kan komma i fråga varierar lite mellan olika kommuner.  I en del kommuner rör det sig om 3 timmar/dag eller 15 timmar/vecka som fallet är i Nacka kommun.. I andra som i Stockholms kommun är det 6 tim/dag eller 30 tim/vecka. Detta förfarande tycks vara legio i åtminstone storstockholmsområdet.

Det finns dock  några problem med detta förfarande.

Det allvarligaste och mest prekära är att ”Lagen om föräldraledighet för vård av nyfött syskon” helt enkelt inte finns. Det är en fabrikation eller ett falsarium. Om det är ett rent påhitt eller om det rör sig om något slags missförstånd låter jag vara osagt.  Redan här blir det problematiskt att motivera varför man ska ingå ett nytt avtal med kommunen då det uppgivna skälet inte lägre existerar. Än mindre varför man skall åläggas att betala maximumbelopp för barnomsorgen om man nekar att ingå detta avtal.  Man refererar då o-specifikt till kommunens riktlinjer. Ingen har i samband med detta lyckats ge en tillfredställande förklaring till varför inte dessa riktlinjer (specificerade) finns som referens i avtalet istället för uppgivandet av en lag som de facto inte existerar. Jag kommer att återkomma till dessa riktlinjer längre fram.

Först vill jag understryka , eftersom detta ofta tas upp i diskussioner med kommun och barnomsorg, att lagen om föräldraledighet inte på något sätt reglerar några förhållanden som rör vare sig barnomsorg eller skola.

De lagar som berör barnomsorgen faller i huvudsak under skollagen. Där finns ett stycke som , snubblande nära påminner om den av kommunen uppgivna lag de använt sig av i avtalstexten,  berör ett visst förhållande mellan föräldraledighet och barnomsorgen. Det rör alltså föräldraledighet vid vård av annat barn.  Det kan vara värt , om än något finthackat, att understryka att det finns en viss inte oviktig nyansskillnad mellan vård av annat barn och nyfött syskon. Nåväl, vad denna lag hursomhelst säger är att man då är garanterad minst 3 timmars barnomsorg per dag eller 15 timmar per vecka. Jag säger det igen. Man är alltså garanterad en minimum nivå av 3 tim/dag , 15tim/vecka.

Detta innebär att de föräldrar/vårdnadshavare som redan ingått ett avtal om minst 3 timmar/dag således fått sin garanterade miniminivå tillgodosedd. All tid utöver dessa timmar är alltså avtalsgilla. Har du ett avtal om full ti på dagis så gäller således detta avtal även i det fall du tar ut din föräldraledighet för vård av annat barn.  Kommunen har rätt att själva reglera hur många timmar utöver den garanterade miniminivån som de vill bidra med i det fall andra avtal inte ingåtts. Därmed kan somliga kommuner ha en nivå om  3,6 eller 8 timmar per dag. Detta är då de nivåer som faller under kommunens så kallade riktlinjer.  Dock, och jag säger det igen: Om inga andra avtal där den garanterade miniminivån redan tillgodosetts ingåtts.

Det finns inget i denna lag som reglerar vilka tider som barnen skall lämnas och hämtas från dagis.  Vad som allmänt sägs i skollagen är att tiderna för läning och hämtning under ramarna för dagisets öppettider är en fråga som skall avgöras i samförstånd mellan barnomsorg och föräldrar/förmyndare med tanke på barnets bästa. Här menar man inom barnomsorgen att vissa tider är mer lämpliga då det rör sig om tider till vilket de så kallade huvudaktiviteterna är förlagda.  Man är dock skyldiga att ansvara för att det finns aktiviteter för barnen under  hela den tid dagiset hr  öppet. Vidare har man från barnomsorgens sida vare sig veto rätt eller sista ordet. Det föreligger allts inget tvång utan det är en öppen förhandlingsfråga. Det är även upp till parterna att besluta om bestämda tider skall ingå som del i avtalet eller om man vill välja att exkludera frågan om tider från avtalet.

Om detta informeras inte föräldrar/vårdnadshavarna,. Inte heller underrättas de om sin rätt att behålla tidigare ingångna avtal.  Genom dessa underlåtelser och med hot om straffavgift (maximal dagis taxa) tvingas människor att ingå dessa avtal. I tron om att de inte har något val.

Mitt samlade intryck från samtal med enhetschefer och ansvariga för barnomsorgen i olika kommundelar i Stockholm är att man inte heller där är särskilt insatta i regelverken. Man agerar utifrån en slags praxis där även allt ifrågasättande och/eller kritik till synes vanemässigt och utan vidare eftertanke ignoreras. Man vill i alla händelser inte rubba den rådande ordningen.

Trots att jag påpekat och upplyst min kommundel om dessa problem och trotts att man häpnadsväckande nog vet att ”Lagen om föräldraledighet för vård av nyfött syskon” inte finns så fortsätter man att tvinga på andra föräldrar/vårdnadshavare dessa avtal.  Återigen, man vill av för mig oklara anledningar inte rubba den rådande ordningen. Jag tror inte heller att en rättslig prövning skulle ha någon större effekt annat än på det enskilda fallet. Det intrycket styrks om inte annat då man beaktar hur kommunen nonchalerat den dom i högsta domstolen tidigare i år som slår fast att kommunen är skyldig att följa ingångna avtal. I det här fallet rörde det sig om en kvinna i Haninge som under två veckor blev utan barnomsorg då hennes dagmamma togs ut i strejk. Men där kommunen ändå ålade henne att betala för den uteblivna barnomsorgen. I strid mot ingånget avtal där kommunen är skyldig att leverera barnomsorg för den tid man betalar. Trots att HD:s domar är prejudicerande så fortsätter man inom barnomsorgen att i många fall neka kompensation vid utebliven barnomsorg.

Det är alltså snarare en fråga om ett slags kulturellt problem inom kommunen och barnomsorgen snarare än ett juridiskt. En fråga om mentalitet och syn på det man arbetar med. Därför hyser jag inget hopp om någon slags självsanering.

Att inte fler människor kritiskt granskat detta förhållande tror jag har att göra med det stora förtroendekapital som vi ändå tilldelar samhället och dess institutioner. Om en kommun åberopar en lag så förväntar vi oss att det ska vara korrekt och riktigt.  Och om vi ängsligt höjer våra röster i undran så möts vi av en kompakt mur av förnekelse. Det allestädes rådande samhället kan inte ha fel.  Men om inte samhället självt efterlever de lagar och förordningar det skapat för sitt bibehållande, vem ska då göra det?

Tillägg:

Om ni anmodats ingå ett avtal om mindre tid för erat barn på dagis till följd av att ni tagit ut föräldraledigheten (för vård av annat barn – se skollagens andra kapitel 6 b §) begär då först att få ta del av det kommunala beslut som ligger till grund för den riktlinje som enligt kommunen endast medger er ett visst antal timmar. Begär särskilt att få se den juridiska grunden till detta beslut. Den kommunala barnomsorgen är ställd under skollagens andra kapitel. Om kommunen Inerte juridisk kan styrka att ni i och med den uttagna föräldraledigheten inte har rätt till full tids barnomsorg så kan ni lugnt strunta i att ingå några nya avtal och därmed behålla erat befintliga. Ta aldrig någon tjänstemans ord för goda utan kräv att få ta del av underlag, dokumentation och beslut.

Gå gärna med i gruppen Framtidens Förskola på Facebook där ni kan läsa mer och prata med andra föräldrar kring frågor rörande barnomsorg.

Dela på Facebook

Skriv ut / Spara

No relaterade artiklar.